Mina hundar

Uppfödning av Rhodesian Ridgeback i liten skala


Linda Calamnius, 070 - 332 6756, Risänge 22, 824 94 Hudiksvall, linda.calamnius@live.se

Mina hundar

Kiva (Oppigården's Under, född 2011-12-13)


Kiva är min trollrumpa. Påhittig, rolig, glad och positiv, social med allt och alla, ögontjänare (tjuvar från bänken så fort hon får en chans), väldigt duktig spårhund – både efter vilt och människor, orädd och miljötrygg som bara den. Även envis och utan begränsningar. Som den gången hon simmade efter gäss som landade i vattnet bara en liten bit från stugan där vi var. Hon var lite över ett år gammal då och simmade ca 600 m i iskallt vatten för att få tag i de rackarns gässen som bara förflyttade sig längre och längre ut från land. Själv stod jag desperat på land och skrek allt jag förmådde för att förhoppningsvis få hennes fokus på mig istället. Det funkade inte. Oftast är hon dock lyhörd och observant på vad jag vill. En ganska perfekt fröken, med andra ord. Hon är dotter till min tidigare hund Kiutu.


Kiva och jag tränar mycket mantrailing. Det går ut på att hunden skall spåra en specifik människa efter att ha luktat på något som har just den människans doft på sig. Hon är superduktig. Sen är själva träningen väldigt rolig också. Man träffar andra hundnördar och deras hundar, gömmer sig för varandras hundar, hunden får sedan leta reda på den gömda personen och så blir vi alla jätteglada!


Kiva har ofta väldigt bestämda åsikter. Hon tycker t ex att hon är alldeles för söt för att vara ute och gå när det regnar. Hon tror att hon kommer att lösas upp av regnet. Hon är också väldigt bestämd när vi är ute och går och säger till om hon inte vill gå åt ett specifikt håll. Det gör hon genom att stanna och se lidande ut och dra åt det håll hon vill. Ibland får hon bestämma håll (och det har blivit en hel del nya promenadvägar på det viset). Ibland får hon inte bestämma åt vilket håll vi går och följer snällt med.


Om Kiva vill något så kvittrar hon. Det ljud hon gör är en blandning av ett fågelkvitter, en spinnande katt och en morrande hund. Hon kan göra det om hon vill att vi ska gå och lägga oss i sängen, om hon är sugen på något gott eller om hon vill ut och kissa. Hon är världens bästa hund och jag älskar henne till Pluto tur och retur!

Kiva den flygande vattenhunden, Kiva viltspårsvinnaren och Kiva den vackraste hunden jag vet. 

Sixten (Kivuleinis Tenzing Norgay, född 2017-03-14)


Sixten är världens bästa hund. Det är de alla. Han är Kivas son. Han är en social och trevlig kille som gillar att jobba. Han föddes sist av valparna och det var med en del dramatik. Han var sist ut och förlöstes med kejsarsnitt. Då jag satte mig i bilen med Kiva och alla nyfödda valpar, pustade jag ut och sa till Kiva: ”Det var sisten… Sixten!” Namnet fastnade och han fick fortsätta med det. Han tycker det är kul med alla former av jobb. Viltspår och mantrailing är han väldigt duktig på! Jag kommer att börja köra draghund med honom och har köpt en kickbike. Då kan jag låta både Kiva och Sixten dra och det är inte så lång fallhöjd om det går åt skogen. Rallylydnad har vi prövat på och tänker fortsätta med. 


Sixten är en cool kille. För något år sedan gjorde han illa ett framben och benet gipsades tills vi skulle få tid för magnetröntgen. Han studsade omkring med sitt gips i ca en vecka innan det var dags för magnetröntgen. Det var ett problem med att ta bort gipset. Då brukar hunden sederas. Om hunden sederas går det inte att se om hunden haltar - om man inte väntar ett bra tag. Jag trodde inte att det skulle vara några problem med att ta av gispset på Sixten utan sedering, om jag fick följa med in i operationssalen och hålla honom i tassen. Det var första gången de tog bort gips utan sedering och det gick kanonfint! Då var vi ändå på Ultuna som är Sveriges största djursjukhus! Sixten fick en egen liten fanclub under timmarna på Ultuna. Hur det var med benet? Jotack, bara finfint, inget brott och inget annat.


SIxten har bollsinne bättre än Zlatan. Jag har sett honom tappa en boll ur munnen när han sprang i full fart, få bollen att gå ett varv runt nosen och sen tog han den i munnen igen! Både syrran och jag tappade hakan då vi såg det. Tror inte Zlatan skulle kunna göra samma grej! Sixten gillar att leka med bollar och gärna de som det sitter ett snöre i. De slänger han runt med och fångar – i full fart det med! Andra grejer han gillar att göra är att få hål i gosedjur och dra ut all stoppning. Kuddar och stora gosedjur ligger han gärna och ”mular”. Han håller dem i ett hårt grepp och småtuggar på dem. Jag tror att han tror att han håller på att kväva ett byte 😊.


Sixten lystrar även till namnen Snixten, snilleblixten, goponken, storhjärtat, knäppskalle, tokfrans, utpressaren och en del annat!


Sixten den flygande hunden. Något han troligen ärvt från morsan Kiva. Han är lika snäll och go' som han ser ut att vara. En följsam och fartfylld kille. På fotot som valp är det han som tittar på syrrans gnagpinne, trots att det ligger en bredvid honom. Syrrans smakar nog bättre ändå. Den vackraste hunden jag vet.